Kyrkan i världen och världen i kyrkan - en överfly

Kyrkan i världen och världen i kyrkan - en överflygning av

landskapet. Del 2

Begreppet ”påkristning” myntades av Mats Svegfors i en intervju år 2000. Elisabeth Sandlund, tidigare kollega med Svegfors på SVD och numera chefredaktör på tidningen Dagen använder ordet målmedvetet.

Kan vi tala om en kristendomens återkomst och vad innebär det i så fall?

Gud är ett hett och brännbart ämne i Sverige. Stundom går diskussionens vågor höga. Går krav på yttrandefrihet och religionens krav att jämka samman?

Situationen i vårt land är sammansatt. Vi ser både en ökad misstänksamhet mot kristen tro och en ökad nyfikenhet. Trots humanisternas offensiv tycks antalet offentliga personer som kopplat sina liv till den kristna berättelsen inte blivit färre, snarare tvärtom. Christina Falkenland har berättat att hon är kristen i intervjuer, antologier och på seminarier,. Eva-Stina Byggmäster har i tidskriften Trots Allt beskrivit sin tro på Jesus som en vardaglig självklarhet.

Akademins ständige sekreterare, Peter Englund, en av vårt lands störste expert på1600-talet har också trätt fram och berättat, hur han på 80-talet blev omtumlad och gick till prästen och fick diagnosen kristen.

Många känner en brist i sitt liv och vill testa kristen tro. Ur ett vacum kommer ett sug.

Det är lätt att luras av den synkretism och religionsblandning som förekommer idag.

En bok som många utgår ifrån men få har läst är ”Mirakelboken”. Den är skriven i kristen språkdräkt med tankar från Hinduism Den är på 1188 sidor, tung och svårtolkad.

De första 50 kap skall rensa ditt tänkande, resten av boken fyller du på och omprogrammeras.

Hur förkunnar vi som kyrka och kristenhet i en tid då människor främst vill bli bekräftade och uppfattar utmaningar som kränkande?

Det finns ett grundrecept också för kristendomens återkomst. Det står om de troendes gemenskap i Apg 2:42-47 ”de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna…och Herren lät var dag nya människor blir frälsta och förena sig med dem.”

Det är här vi har vår identitet. När man ser på kyrkohistorien går det som en vågrörelse där vår på våg sköljer. Det är tider av vitalitet och expansion då kyrkan fungerar. En kyrka som lever mitt bland människor och människor strömmar till. Men det finns också tillbakagång då kyrkan isolerats o stelnat till.

Med vänlig hälsning

Björnåke Hulth